Athenarnas Statsförfattning är en genomgång av det athenska statsskickets framväxt och av demokratins institutioner i deras fulla utveckling. Den är av fundamental betydelse för vår kännedom om det klassiska Athen men också för vår förståelse av Aristoteles och hans skola. Den skrevs på 330/320-talet f. Kr. i Aristoteles skola i Athen, av honom själv eller av en medarbetare. Den var en av en hel serie avhandlingar om de grekiska statsstaternas styrelseskick som tillkom under Aristoteles ledning. Skriften, som liksom hela serien länge bara var känd genom citat i andra skrifter, återfanns genom ett par sensationella papyrusfynd i Egypten mot slutet av 1800-talet.
Den antidemokratiska pamfletten om Athenarnas Statsförfattning, tidigare tillskriven Xenofon, är den andra skrift vi har från antiken som specifikt behandlar Athens styrelseskick. Den skrevs möjligen av en athenare i exil ca 430 f Kr. Texten är ett unikt dokument. Som ett av våra tidigaste exempel på attisk prosa ger den värdefulla insikter i retorisk kommunikation, stil och språk i en värld fortfarande helt präglad av muntlighet. Den ger också en ögonblicksbild av 400-talet - utan den efterkonstruktion som präglar de flesta av våra källor.
De båda skrifterna om Athenarnas Statsförfattning föreligger nu för första gången i fullständig svensk översättning av fil. dr Staffan Wahlgren, försteamanuensis i Klassiske fag vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.
190 sidor. ISBN: 978-91-7081-167-8.