Valda dikter. Carmina selecta.

Venantius Fortunatus, (ca 530-609), föddes i nordöstra Italien i trakten av Treviso. I sin ungdom kom han till Aquileia, där han fick undervisning i den kristna läran, och därefter till Ravenna, där han bedrev grundliga studier och blev väl förtrogen både med med den tidigare kristna diktningen och den klassiska romerska poesien. Han ägnade sig även åt teologin och skaffade sig god kännedom om Bibeln. Ca år 565 begav han sig till Gallien, där han blev väl mottagen vid de frankiska kungarnas hov och vid biskopssätena. Målet för färden var Tours, där han vid den helige Martinus grav ville tacka för bot mot en ögonsjukdom. Därifrån kom han till Poitiers, där han lärde känna kungadottern och drottningen Radegunda, som där grundat ett nunnekloster, och hennes fosterdotter Agnes, som blev klostrets abbedissa. Han blev anställd som ett slags intendent vid klostret. En förtrogen vän fick han i biskopen Gregorius av Tours, den kände författaren av Historia Francorum, frankernas historia. Fortunatus blev slutligen biskop i Poitiers och avled där år 609. Fortunatus efterlämnade en stor samling dikter av skilda slag. För oss är han känd som som den ursprunglige författaren till den kända psalmen "Upp min tunga att lovsjunga..." (nr 147 i 1986 års psalmbok). Ett urval av hans större dikter publiceras här i svensk översättning av Sven Å. Blomgren. 90 sid.